Molnig topp
2012-06-15 | 20:57:11 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Igår tillbringade jag hela dagen tillsammans med en hord med småbarn. Jag och Linda var med avstånd de äldsta, bortsett från medföljande föräldrar och lärare. Vi bestämde oss nämligen för att åka till MIM, ett interaktivt museum som förverkligar och åskådliggör vad du lär dig på fysiklektionerna. Det var jätteroligt! Vi kollade bland annat på 3D bio, testade balansen, cyklade och kunde se hur vårt skelett rörde sig, tittade i olika speglar och glas, fick se exempel på olika fysiska lagar och lurade vår syn med olika bilder och mönster. Betydligt roligare och intressantare än att gå på historiska museet, även för vuxna, som även förstår mer den vetenskapliga bakgrunden till experimenten. Man borde göra fler sådana museer, mycket intressantare och man förstår bättre än att läsa ett A4-papper bredvid varje objekt.
Dagen innan var vi också i Santiago och åkte till en utkikspunkt varifrån vi kunde beundra hela Santiago. Helt otroligt! Jag hade inte fattat hur stort det är. Det var molnigt efter regnvädret, men det såg jättefint ut och man slapp dessutom smogen och människorna. Sedan gjorde jag även de sista presentinköpen.
Translation -
Yesterday I went with Linda to a museum, or we didn't want to go to the typical historical one, so we decided to go to MIM, an interactive museum that explains with experiments what you learn in for example physics at school. It was very funny, even if we were with distance the oldest children there. It is interesting if you're adult too, because you understand the sciences behind the experiments. For the children it's more a funny game.
We also went to a belvedere where you can watch the entire city, and it was really impressing. I hadn't thought that Santiago was that big. I bought my last presents which I'm taking with me and we visited the recently inaugurated shoppingmall, which is the biggest in latinoamerica.
Dagen innan var vi också i Santiago och åkte till en utkikspunkt varifrån vi kunde beundra hela Santiago. Helt otroligt! Jag hade inte fattat hur stort det är. Det var molnigt efter regnvädret, men det såg jättefint ut och man slapp dessutom smogen och människorna. Sedan gjorde jag även de sista presentinköpen.
Translation -
Yesterday I went with Linda to a museum, or we didn't want to go to the typical historical one, so we decided to go to MIM, an interactive museum that explains with experiments what you learn in for example physics at school. It was very funny, even if we were with distance the oldest children there. It is interesting if you're adult too, because you understand the sciences behind the experiments. For the children it's more a funny game.
We also went to a belvedere where you can watch the entire city, and it was really impressing. I hadn't thought that Santiago was that big. I bought my last presents which I'm taking with me and we visited the recently inaugurated shoppingmall, which is the biggest in latinoamerica.
Svensk import
2012-06-15 | 20:33:02 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Häromdagen fick jag återigen ett backryck. Jag och Anita ställde oss alltså i köket och började blanda ihop en deg. Vi har alltid en väldigt bra arbetsfördelning där jag mäter upp ingredienserna och står för de galna smakimprovisationerna och Anita knådar med oförtröttlig energi degen. Denna gång stod tunnbröd på menyn. Jag tror det kan vara första gången denna delikatess bakades i Chile. Vi hade visserligen ingen kruskavel, stekhäll eller öppen eld (förutom i kaminen då) men de blev riktigt lyckade och liknande sina norrländska släktingar.
De var även väldigt uppskattade. De serverades förutom med de klassiska tillbehören med mosad avokado. Mycket gott! Av en del av degen gjorde vi även kanelbullar, ännu mer populärt...
Klockan tickar
2012-06-15 | 01:20:42 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Oooh! Nu börjar jag bli väldigt fixerad vid tiden. Den bara rinner iväg och jag känner mig som en gamling som gnäller om hur åren går fortare och fortare och till slut bara springer iväg. Nu är det bara tre otroligt korta veckor kvar av ett (nästan) helt långt år. Det känns lite blandat, för jag vill verkligen komma hem; träffa familj och vänner, börja och avsluta skolan på riktigt och återvända till Sverige. Jag trivs jättebra här och har verkligen hittat människor som jag har kära och som har mig kär (tror jag iallafall), men jag trivs trots allt bäst i Sverige, eller Europa, eller det som jag minns som Sverige. Det kan ju vara en oväntad vändning, att jag kommer tillbaka och inser att det Sverige som jag tänker på inte finns. Kanske till och med att det är Chile som är det land där jag vill tillbringa mitt liv, eller närmaste åren åtminstone. Jag skulle vilja ta med alla de som betyder så himla mycket för mig, fylla ett flygplan och ta med dem hem till Sverige. Under det här året har jag kommit nära människor på ett sätt som är helt otroligt med tanke på den ändå så korta tiden som jag har bott här.
Translation -
Ooooh! Once again I'm getting very obsessed about the time. It's just slipping past and I feel like an an oldie, whining about how the years are going by, faster and faster. Now it's three tiny, short weeks left before I get back to Sweden and I can't get in my head that actually an entire year (or almost) has gone by and there are only these three left. I've a very mixted feeling about that, I want to go home; meet my family and friends, get back to the reality and finish school. I'm happy here, very happy indeed but I still miss Sweden, Europe, in my heart, or at least how I remember Sweden, perhaps it has nothing to do with my memory the reality. I would like to fill up a airplane with all the people who mean so much to me and take them with me. It's incredible how close I've gotten to them, during the nevertheless short time which a year is.
Translation -
Ooooh! Once again I'm getting very obsessed about the time. It's just slipping past and I feel like an an oldie, whining about how the years are going by, faster and faster. Now it's three tiny, short weeks left before I get back to Sweden and I can't get in my head that actually an entire year (or almost) has gone by and there are only these three left. I've a very mixted feeling about that, I want to go home; meet my family and friends, get back to the reality and finish school. I'm happy here, very happy indeed but I still miss Sweden, Europe, in my heart, or at least how I remember Sweden, perhaps it has nothing to do with my memory the reality. I would like to fill up a airplane with all the people who mean so much to me and take them with me. It's incredible how close I've gotten to them, during the nevertheless short time which a year is.
Början på slutet
2012-06-12 | 03:20:09 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Förra veckan var jag återigen i Olmué. Denna gång var det ett avslutnings- och återanpassningsläger inför hemresan. Det var jättetrevligt att utbyta erfarenheter med de andra utbytesstudenterna, varav jag inte hade sett många på nästan ett år och jämföra sina erfarenheter. Först var jag väl, är fortfarande, lite skeptisk till om aktiviteterna gjorde min återanpassning till "verkligheten" så hemskt mycket enklare, men jag blev iallafall tvingad att tänka efter och reflektera över mitt år. Jag tror att när jag kommer hem det är först då som jag kan dra några definitiva slutsatser på hur jag har förändrats och utvecklats under mitt utbyte. För då kommer jag tillbaka till samma, ett liknande, liv som jag hade innan, innan jag "transformerades" och blev utbyting, men jag kommer aldrig veta vad som beror på utbytet och vad som hade förändrats ändå, eller vem jag skulle varit om jag inte hade åkt till Chile.
Translation -
The beginning of the end. The last week we had our farewell- and reorientationcamp before we're getting back to our homecountries. It was very nice and interesting to exchange experiences with the other exchangestudents, of which I hadn't seen many of them during the year. I'm sceptical whether the activties makes that much difference for me coming back to Sweden, but I was forced to think about and reflect over my year. I think it's difficult to make any conclusions about how I've changed and developed myself before I've returned to the same place as before and I'm in the same circunstances. Then I can register how I've altered, but I'm never going to know what's due to the exchange and what would have changed anyway.
Translation -
The beginning of the end. The last week we had our farewell- and reorientationcamp before we're getting back to our homecountries. It was very nice and interesting to exchange experiences with the other exchangestudents, of which I hadn't seen many of them during the year. I'm sceptical whether the activties makes that much difference for me coming back to Sweden, but I was forced to think about and reflect over my year. I think it's difficult to make any conclusions about how I've changed and developed myself before I've returned to the same place as before and I'm in the same circunstances. Then I can register how I've altered, but I'm never going to know what's due to the exchange and what would have changed anyway.
Det rör på sig
2012-05-23 | 03:02:50 | om Chile |
0 Kommentarer
Något nådde förmodligen Sverige förra året om studentprotesterna förra året (om inte annat via min blogg). Detta året har skolorna slutat strejka och många blev hårt drabbade till följd av protesterna, till exempel min värdsyster blev i princip utan sommarlov för att ta igen det de hade missat. Det jobbiga var kanske inte främst det förlorade lovet, utan alla merkostnader det innebar för exempelvis föräldrarna eller i form av lån i onödan, för att betala en undervisning som de inte fick ta del av, eller studentboende i semestertider. Studenterna anordnar fortfarande protesttåg då och då, men luften har gått ur dem lite.
Däremot verkar det som de inspirerade många andra, för under året har det skett ett flertal protester med barrikader och marscher som resultat. Till exempel långt ut i södra Chile är livskostnaderna höga eftersom allt måste transporteras över stora avstånd, men lönerna är på samma nivå, om inte lägre än i resten av landet vilket har framkallat ett utbrett missnöje. Den starka centraliseringen av landet har ju dessutom inte förbättrat situationen. Större delen av befolkningen bor i omgivningarna runt Santiago eller i staden. Därför sker kommersen även där och där finns även myndigheternas uppmärksamhet och resurser. Därför har invånarna på de här avlägsna platserna börjat protestera för att göra sina röster hörda, eller för att protestera mot byggandet av vattenkraft. I norra delarna av landet råder ett liknande missnöje med situationen och har även där framkallat protester mot alla möjliga problem. Det fungerar, långsamt, men det har börjat röra på sig och man har börjat lägga märka till dem som höjer sina röster.
Translation -
The last year you probably heard something about the studentprotests. They lost almost their entire vacations because they had to cope up with their studies afterwards. My hostsister had for example only about three weeks summervacations. The thing isn't only the lost vacations, it does also mean additional costs for the parents or more credits, in form of universityfees (even if they don't have lessons) and rent, it's especially expensive in the turistseason. There are processions now and then, but the energy has disappeared a little bit.
However did they inspire others who are incontent with their situation. There has been several protests during the year. For example in south Chile where the livingscosts are high and the salaries low, furthermore they don't receive much attention from the government, which is rather centralized. This is also happening in the north which is fighting similar problems. It does work, the country is actually changing, slowly, but moving.
Däremot verkar det som de inspirerade många andra, för under året har det skett ett flertal protester med barrikader och marscher som resultat. Till exempel långt ut i södra Chile är livskostnaderna höga eftersom allt måste transporteras över stora avstånd, men lönerna är på samma nivå, om inte lägre än i resten av landet vilket har framkallat ett utbrett missnöje. Den starka centraliseringen av landet har ju dessutom inte förbättrat situationen. Större delen av befolkningen bor i omgivningarna runt Santiago eller i staden. Därför sker kommersen även där och där finns även myndigheternas uppmärksamhet och resurser. Därför har invånarna på de här avlägsna platserna börjat protestera för att göra sina röster hörda, eller för att protestera mot byggandet av vattenkraft. I norra delarna av landet råder ett liknande missnöje med situationen och har även där framkallat protester mot alla möjliga problem. Det fungerar, långsamt, men det har börjat röra på sig och man har börjat lägga märka till dem som höjer sina röster.
Translation -
The last year you probably heard something about the studentprotests. They lost almost their entire vacations because they had to cope up with their studies afterwards. My hostsister had for example only about three weeks summervacations. The thing isn't only the lost vacations, it does also mean additional costs for the parents or more credits, in form of universityfees (even if they don't have lessons) and rent, it's especially expensive in the turistseason. There are processions now and then, but the energy has disappeared a little bit.
However did they inspire others who are incontent with their situation. There has been several protests during the year. For example in south Chile where the livingscosts are high and the salaries low, furthermore they don't receive much attention from the government, which is rather centralized. This is also happening in the north which is fighting similar problems. It does work, the country is actually changing, slowly, but moving.
Konsertupplevelse
2012-05-19 | 19:44:56 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Igår hade vi en magisk upplevelse. Jag satt trollbunden under hela tiden. Min värdsyster, bästa vän, Anita spelar fiol. Hon vill fortsätta studera det på universitetet och spelar även i en orkester i ett litet samhälle i närheten. De gav en konsert igår och där deltog även operasångaren Tito Beltran. Låter det bekant? Sångaren som blev våldtäktsanklagad i Sverige.
Vi åkte alltså dit hela familjen och även om det var en ungdomsorkester så höll de en oerhört hög kvalitet. De fick till och med eloge av Beltran. Han sjöng alla de klassiska operastyckena, Nessun Dorma etc. och han är en oerhört skicklig skådespelare som verkligen lever sig in när han sjunger och även berättade sagan bakom varje bit. Han sjöng även min favorit: "por ti volare", tillsammans med en ung lovande sopran. Det bästa av allt var att vi satt på första rad, tre meter ifrån honom. Det är inte ofta man får chansen att gå på en gratiskonsert och lyssna på musik med så hög klass.
Han levde sig verkligen in under tiden han sjöng, spelade och pratade emellan akterna, men jag tycker han verkade väldigt konstlad. Alla hans skämt kändes som något som han hade tänkt ut eller sagt innan. Han gjorde även ett ganska självgott intryck. Jag tror inte han lider av lågt självförtroende precis.
Translation -
Yesterday I lived a magic experience. I sat enthralled during the entire show. My hostsister, best friend, Anita plays violin. She wants to study it at the university and is also playing in an orchestra in a small village nearby. They gave a concert in the evening and the famous operasinger Tito Beltran participated. Sounds familiar? He was the one who was accused for abuse some time ago.
The entire family went to see her, we even brought the grandma. The orchestra is a very talented youthorchestra, inclusive Beltran prised them. He sang all the classic operas, Nessun Dorma etc. He is a very experienced actor and really acted the performance. But he made a very artificial impression to me.
We were very lucky and got seats on the front row, so we saw and heard them from about three metres distance. There aren't many opportunities you get to listen so close, live.
Vi åkte alltså dit hela familjen och även om det var en ungdomsorkester så höll de en oerhört hög kvalitet. De fick till och med eloge av Beltran. Han sjöng alla de klassiska operastyckena, Nessun Dorma etc. och han är en oerhört skicklig skådespelare som verkligen lever sig in när han sjunger och även berättade sagan bakom varje bit. Han sjöng även min favorit: "por ti volare", tillsammans med en ung lovande sopran. Det bästa av allt var att vi satt på första rad, tre meter ifrån honom. Det är inte ofta man får chansen att gå på en gratiskonsert och lyssna på musik med så hög klass.
Han levde sig verkligen in under tiden han sjöng, spelade och pratade emellan akterna, men jag tycker han verkade väldigt konstlad. Alla hans skämt kändes som något som han hade tänkt ut eller sagt innan. Han gjorde även ett ganska självgott intryck. Jag tror inte han lider av lågt självförtroende precis.
Translation -
Yesterday I lived a magic experience. I sat enthralled during the entire show. My hostsister, best friend, Anita plays violin. She wants to study it at the university and is also playing in an orchestra in a small village nearby. They gave a concert in the evening and the famous operasinger Tito Beltran participated. Sounds familiar? He was the one who was accused for abuse some time ago.
The entire family went to see her, we even brought the grandma. The orchestra is a very talented youthorchestra, inclusive Beltran prised them. He sang all the classic operas, Nessun Dorma etc. He is a very experienced actor and really acted the performance. But he made a very artificial impression to me.
We were very lucky and got seats on the front row, so we saw and heard them from about three metres distance. There aren't many opportunities you get to listen so close, live.
Hemmavid
2012-05-17 | 00:23:00 | vardagsliv |
0 Kommentarer
När hösten skrider framåt börjar julstämning infinna sig hos mig. Jag hoppade ju över förra. Det känns ganska märkligt att se bilder från Sverige där de springer runt i klänning och shorts. Första advent, mörkret, ljus och mys. Jag lider av lite lätt julgrötsabstinens. Det är säkert mer än ett år sedan jag åt gräddig, doftande risgrynsgröt sist.
Vid juletid brukar vi i familjen bli inbjudna hos grannen, Britt, en jättegullig tant som brukade ta hand om mina systrar och mig när vi var små. Då vankas det risgrynsgröt och vörtbröd. Mums! Jag får väl hålla mig till tåls ett halvår till. Den som väntar på något gott...
Translation -
As the autumn is passing on christmasfeelings are surging inside of me. It looks quite strange watching images from Sweden where people are going around in dresses and shorts. First advent, the dark, candles and the snow. I suffer from light withdrawal symptoms of ricepudding. It's more than a year ago since I last time ate that creamy, redolent dish.
At christmastime we use to get invited by our neighbour, a sweet elder lady, Britt, who used to take care of my sisters and me, now and then, when we were small. She prepares the most delicious ricepudding with christmasbread. Yummie! I'll have to wait a half year.
Vid juletid brukar vi i familjen bli inbjudna hos grannen, Britt, en jättegullig tant som brukade ta hand om mina systrar och mig när vi var små. Då vankas det risgrynsgröt och vörtbröd. Mums! Jag får väl hålla mig till tåls ett halvår till. Den som väntar på något gott...
Translation -
As the autumn is passing on christmasfeelings are surging inside of me. It looks quite strange watching images from Sweden where people are going around in dresses and shorts. First advent, the dark, candles and the snow. I suffer from light withdrawal symptoms of ricepudding. It's more than a year ago since I last time ate that creamy, redolent dish.
At christmastime we use to get invited by our neighbour, a sweet elder lady, Britt, who used to take care of my sisters and me, now and then, when we were small. She prepares the most delicious ricepudding with christmasbread. Yummie! I'll have to wait a half year.
Caballeros
2012-05-10 | 22:53:42 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Det börjar gå utför för mig, igår åkte jag en sväng till Santiago istället för att delta i skolans jubileumsaktiviteter, det vill säga frysande sitta i skolan och gör ingenting, inspärrad tills vi slutar för dagen.
Jag tillbringade dagen betydligt trevligare med några kompisar och vi flummade runt i centrum. På en grönsaksmarknad hittade jag kastanjer, som vi ska rosta. Smaskens!
När jag framemot kvällningen begav mig hemåt i bussen, var det redan mörkt vid sjuslaget och jag skyndade mig för att komma hem. Lokalbussen som går mot Machalí var smockfull när den slutligen närmade sig busscentralen och trött insåg jag att jag var tvungen att vänta på nästa buss. Människorna stod hopträngda på nedersta trappsteget och bussen åkte med dörrarna öppna. MEN bussen stannade ändå vid hållplatsen och plötsligt fanns det ett litet utrymme längst ned. Kavaljeren bredvid mig insisterade på att jag skulle kliva på och jag gjorde så. Sedan stiger han och ytterligare en man på och så bär det av. Människorna i bussen är helt hopklämda, så man kan varken röra sig eller ramla. De äldre damerna erbjuds sittplats (och därefter jag) och man hjälps åt att langa biljetter och hålla fast den stackaren som står på nedersta trappsteget i den vidöppna dörren.
Den här hjälpsamma stämningen har jag varken upplevt i Santiago eller i Sverige. Människor är mycket mer beredvilliga att ställa upp och hjälpa till, dela med av sin tid eller skänka något för att hjälpa dem som är lite sämre ställda.
Translation -
It's going downwards for me, I went to Santiago, instead of going to school and participate in the anniversaryactivities, which means freezing sitting in the school, doing nothing and being locked in until we are finished for the day. I spent the day quite more agreeable with some friends fuzzing around in the citycentre. I bought chestnuts, to rost in the oven. Yummie!
When I towards evening returned in the bus to Rancagua was it already beckdark at seven o'clock. I got down at the station and when I saw the localbus approaching I realized tired that I had to wait for the next one, because this one was totally crammed. The passengers were standing at the lowest step with the door open. Nevertheless the bus came to halt and all of a sudden a tiny, tiny space was created in the opening. A gentleman insisted that I should get up into the bus and then he and another man as well found place. Everyone coporated to help eachother and everyone could go with the bus, even if they had to hold the man who stood on the lowest step, to not fall out through the open door.
Jag tillbringade dagen betydligt trevligare med några kompisar och vi flummade runt i centrum. På en grönsaksmarknad hittade jag kastanjer, som vi ska rosta. Smaskens!
När jag framemot kvällningen begav mig hemåt i bussen, var det redan mörkt vid sjuslaget och jag skyndade mig för att komma hem. Lokalbussen som går mot Machalí var smockfull när den slutligen närmade sig busscentralen och trött insåg jag att jag var tvungen att vänta på nästa buss. Människorna stod hopträngda på nedersta trappsteget och bussen åkte med dörrarna öppna. MEN bussen stannade ändå vid hållplatsen och plötsligt fanns det ett litet utrymme längst ned. Kavaljeren bredvid mig insisterade på att jag skulle kliva på och jag gjorde så. Sedan stiger han och ytterligare en man på och så bär det av. Människorna i bussen är helt hopklämda, så man kan varken röra sig eller ramla. De äldre damerna erbjuds sittplats (och därefter jag) och man hjälps åt att langa biljetter och hålla fast den stackaren som står på nedersta trappsteget i den vidöppna dörren.
Den här hjälpsamma stämningen har jag varken upplevt i Santiago eller i Sverige. Människor är mycket mer beredvilliga att ställa upp och hjälpa till, dela med av sin tid eller skänka något för att hjälpa dem som är lite sämre ställda.
Translation -
It's going downwards for me, I went to Santiago, instead of going to school and participate in the anniversaryactivities, which means freezing sitting in the school, doing nothing and being locked in until we are finished for the day. I spent the day quite more agreeable with some friends fuzzing around in the citycentre. I bought chestnuts, to rost in the oven. Yummie!
When I towards evening returned in the bus to Rancagua was it already beckdark at seven o'clock. I got down at the station and when I saw the localbus approaching I realized tired that I had to wait for the next one, because this one was totally crammed. The passengers were standing at the lowest step with the door open. Nevertheless the bus came to halt and all of a sudden a tiny, tiny space was created in the opening. A gentleman insisted that I should get up into the bus and then he and another man as well found place. Everyone coporated to help eachother and everyone could go with the bus, even if they had to hold the man who stood on the lowest step, to not fall out through the open door.
Att vara eller inte vara
2012-05-04 | 04:04:13 | skolan |
0 Kommentarer
Lidandet var kort idag, skämt åsido så slutade vi skolan tidigt på grund av att vi hade universitetsmässa. Alla fyrorna åkte i samlad tropp till en annan skola, som för övrigt är kända för sitt fisförnäma beteende. De bemödade sig inte ens om att hälsa när vi kom.
Vi tillhör visserligen en privatskola, men deras anses vara "finare" inte därför att de har strålande studieresultat, som är lika mediokra, om inte sämre, än våra utan på grund av föräldrarnas inkomst. Skolan är nämligen belägen så att man bara kan ta sig dit med bil, vilket förrutsätter att för det första att du har en bil och att du dessutom har tid att skjutsa dina barn till skolan (mamman arbetar inte) eller att du betalar någon för att göra det. Nu föreställer ni är säkert att skolan ligger långt ute i ödemarken, det är en halvtimmes promenad från mitt hus, men det är ingen som inte bor inom synhåll till sin skola som tar sig dit för egen maskin (i de mer välbeställda områdena).
Jag gick dit mest för att göra en kompis sällskap som inte har en blekaste vad hon vill studera. Usch, vad jobbigt! Hon har bara några månader på sig att avgöra, och borde dessutom göra det snart för att kunna inrikta sig på vilka specialiseringar hon ska göra i provet och var hon måste ansöka i förväg. Det är ju ett beslut som man vill grunna ordentligt på och skynda långsamt. Visst man kan ändra sig, men det är mycket kraft, tid och pengar till ingen nytta.
Translation -
We suffered only a little today, we had a universityexhibition in another school so we didn't have more than one class in the morning. All in the fourth went to the fair. It was quite funny to watch pupils from other schools. For example the ones from the recibing school are a little bit stucked-up, or actually a lot.
They didn't even greet us when we entered because, even if we are a privateschool as well, aren't we regared as noble as them. They don't distinguish por their excellent results in school but through the income of their parents. Just the site of the school is suficient, it's impossbile to get to school without having a car, this means firstly that you have to posess a car and furthermore have time to bring your children to school (the mum doesn't work) or pay someone to do it. The school isn't situated out in nowhere, it's just that parents doesn't let their children go to school on their own if it isn't visible from the house.
Vi passade på att ta lite foton på hemvägen...
Vi tillhör visserligen en privatskola, men deras anses vara "finare" inte därför att de har strålande studieresultat, som är lika mediokra, om inte sämre, än våra utan på grund av föräldrarnas inkomst. Skolan är nämligen belägen så att man bara kan ta sig dit med bil, vilket förrutsätter att för det första att du har en bil och att du dessutom har tid att skjutsa dina barn till skolan (mamman arbetar inte) eller att du betalar någon för att göra det. Nu föreställer ni är säkert att skolan ligger långt ute i ödemarken, det är en halvtimmes promenad från mitt hus, men det är ingen som inte bor inom synhåll till sin skola som tar sig dit för egen maskin (i de mer välbeställda områdena).
Jag gick dit mest för att göra en kompis sällskap som inte har en blekaste vad hon vill studera. Usch, vad jobbigt! Hon har bara några månader på sig att avgöra, och borde dessutom göra det snart för att kunna inrikta sig på vilka specialiseringar hon ska göra i provet och var hon måste ansöka i förväg. Det är ju ett beslut som man vill grunna ordentligt på och skynda långsamt. Visst man kan ändra sig, men det är mycket kraft, tid och pengar till ingen nytta.
Modernt naturlandskap
Translation -
We suffered only a little today, we had a universityexhibition in another school so we didn't have more than one class in the morning. All in the fourth went to the fair. It was quite funny to watch pupils from other schools. For example the ones from the recibing school are a little bit stucked-up, or actually a lot.
They didn't even greet us when we entered because, even if we are a privateschool as well, aren't we regared as noble as them. They don't distinguish por their excellent results in school but through the income of their parents. Just the site of the school is suficient, it's impossbile to get to school without having a car, this means firstly that you have to posess a car and furthermore have time to bring your children to school (the mum doesn't work) or pay someone to do it. The school isn't situated out in nowhere, it's just that parents doesn't let their children go to school on their own if it isn't visible from the house.
Allt är inte vad det ser ut att vara
2012-04-25 | 17:27:07 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Dagen efter den internationella middagen skulle vi ha maskerad. Jag är alltid lite halvnervös inför sådana evenemang därför att alla brukar vara så himla kreativa med sina utstyrslar och komma på idéer som är geniala och som man kommer att tänka på först när man ser dem.
Jag fick veta att det var en maskerad precis innan jag skulle åka, så jag svängde ihop min utklädnad, seglare, dagen innan. Anita hjälpte mig att fixa ett par autentiska sjömanstatueringar, vita byxor, blårandig tröja och en seglarmössa till det.
Vi hade jättetrevligt och det märktes verkligen att de redan öppna utbytesstudenterna hade förändrats. Alla har blivit öppnare, kramigare, svänger mer på höfterna och en del har lagt till sig en chilenska som är väldigt "flighte"(mycket slang).
Translation -
After the international dinner did we have a mascarade, where we had a lot of fun and funny disguises. I was a sailor (with the authentic tatoos). It was interesting to see how the students had changed during their year: talking Spanish "flighte" (talking much hose), swaying their hips etc.
Jag fick veta att det var en maskerad precis innan jag skulle åka, så jag svängde ihop min utklädnad, seglare, dagen innan. Anita hjälpte mig att fixa ett par autentiska sjömanstatueringar, vita byxor, blårandig tröja och en seglarmössa till det.
Vi hade jättetrevligt och det märktes verkligen att de redan öppna utbytesstudenterna hade förändrats. Alla har blivit öppnare, kramigare, svänger mer på höfterna och en del har lagt till sig en chilenska som är väldigt "flighte"(mycket slang).
Translation -
After the international dinner did we have a mascarade, where we had a lot of fun and funny disguises. I was a sailor (with the authentic tatoos). It was interesting to see how the students had changed during their year: talking Spanish "flighte" (talking much hose), swaying their hips etc.
Väldigt gott och väldigt blandat
2012-04-25 | 02:28:42 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Nu blev det återigen väldigt tyst här, jag åkte till Santiago förra veckan och träffade en massa trevliga människor från YFU. Vi hade en "una comida internacional" där alla som har något med YFU att göra tog med sig en typsik maträtt från sitt land.
Jag fick även rycka in och rädda den andra svensken som är här. Han skulle göra kärleksmums, men hade inte hunnit och därför tagit med ingredienser och recept. Han stod lite panikslagen i köket där han varken kunde hitta decilitermått eller ställa in ugnstemperaturen. Efter använt en kaffekopp som mått för att ha koll på ett ungefär upptäckte vi att han hade köpt 1,5 liter mjölk istället för 1,5 dl... men bättre att ha mjölk över till kaffet än tvärtom.
Hon bor centralt i en mysig lägenhet och har den sköna vanan att ställa maten på bordet så att man får servera sig själv, istället för att få en överfylld tallrik framslängd, även om hon precis som de flesta chilenare visade sin gästfrihet med att insistera på att man ska ta mer, äta mer.
Translation -
Once again I've been absent a while, I was in Santiago the past weekend on a activity, one of very few, with my organisation, YFU. It was very nice! The first day did we arrange an international dinner and everyone had to bring something traditional from its country.
I brought cinnamonbuns, I couldn't think of a easymade maincourse, that wasn't too strange or contains odd ingredients but it was a sucess and several scandinavians were enchanted, after suffering a years cinnamonbunwithdrawal. I could as well enjoy some dishes which I hadn't seen since I left Sweden. We ate until we had get home rolling.
Mitt bidrag. De gick åt som smör i solen och flertalet skandinaver blev överlyckliga vid synen av kanelbullar, efter nästan ett års abstinens.
Det blev en stor buffé med mat och en ännu större med efterrätter. Jättegott! Jag rullade hem från middagen till en trevlig tjej som jobbar på YFU och agerade värdfamilj åt mig under helgen.
Jag fick även rycka in och rädda den andra svensken som är här. Han skulle göra kärleksmums, men hade inte hunnit och därför tagit med ingredienser och recept. Han stod lite panikslagen i köket där han varken kunde hitta decilitermått eller ställa in ugnstemperaturen. Efter använt en kaffekopp som mått för att ha koll på ett ungefär upptäckte vi att han hade köpt 1,5 liter mjölk istället för 1,5 dl... men bättre att ha mjölk över till kaffet än tvärtom.
Hon bor centralt i en mysig lägenhet och har den sköna vanan att ställa maten på bordet så att man får servera sig själv, istället för att få en överfylld tallrik framslängd, även om hon precis som de flesta chilenare visade sin gästfrihet med att insistera på att man ska ta mer, äta mer.
Translation -
Once again I've been absent a while, I was in Santiago the past weekend on a activity, one of very few, with my organisation, YFU. It was very nice! The first day did we arrange an international dinner and everyone had to bring something traditional from its country.
I brought cinnamonbuns, I couldn't think of a easymade maincourse, that wasn't too strange or contains odd ingredients but it was a sucess and several scandinavians were enchanted, after suffering a years cinnamonbunwithdrawal. I could as well enjoy some dishes which I hadn't seen since I left Sweden. We ate until we had get home rolling.
Så nära men så långt bort
2012-04-24 | 21:52:20 | vardagsliv |
0 Kommentarer
I måndags arrangerade vi en filmvisning av en dokumentär om Gabriela Mistral, en känd poet i Chile (som fick Nobelpriset) och vi lyckades även övertyga dess regissör att komma hit och hålla ett föredrag efter filmen.
Det gick jättebra och kom även relativt mycket folk med hänsyn till typen av evenemang. Vi lyckades med enkla medel; facebook, mun-mot-munmetoden att göra reklam och filmstudion fick vi låna gratis. Kort och gott, ett enkelt evenemang av en grupp kulturintresserade elever som genomfördes med kort varsel. Det jag skulle komma till; att tanken slog mig medan vi arbetade med det här projektet att det finns jättefå sådana saker här i Rancagua och även om man ser det ur ett vidare perspektiv; utbudet på mat, aktiviteter, produkter.
Rancagua är en välbeställd stad på grund av gruvan som finns och priserna är därför något högre i genomsnitt jämfört med resten av Chile, men det innebär inte att det återspeglas i stadens utbud. Även om den är stor, med runt 250 000 invånare (egentligen bor jag inte i Rancagua, utan i Machalí som är en mindre stad som vuxit ihop med Rancagua) så påstår elaka tungor att många tjänar mycket men har lite utbildning, det är enkelt att få ett välbetalt jobb inom gruvindustrin, och det gör sig bemärkt vad det gäller intressen och efterfrågan. Det tillkommer även att Santiago, en mångmiljonstad som ligger precis runt knuten, är en timmas bilresa bort.
Mig stör det inte så mycket eftersom jag har fullt upp i mitt liv med vänner, skola och så vidare, men när man börjar fundera på saken så inser man att det är ganska tunt vad det gäller kulturutbud, och allmänt alternativ till det normala. Det har dessutom varit en fördel för mig, tror jag, att Machalí är så lugnt, ett är en sömnig, välbeställd förort, därför att det gör att jag kan röra mig relativt fritt och självständigt som blond tjej. Även om jag naturligtvis inte går ut och springer när det är mörkt på kvällarna och mina värdföräldrar kommer alltid och hämtar mig. För det finns mer "oroliga" delar i Rancagua och visserligen skulle jag väl ha fått en verkligare bild av Chile och dess olika sidor, men samtidigt hade jag nog inte fått chansen att uppleva så mycket eftersom jag inte skulle kunna röra mig på samma sätt, och det är också en himmelsvid skillnad på liv och intressen.
Translation -
A few days ago did my friends and I carry out a project outside the school with our teacher in philosophy. We exhibited a documentary about Gabriela Mistral, a poet (who for example won the Noble prize) and we convenced the director to come and speak after the movie. We did it with a small equipment and short premonition; for example did we only promote by facebook and to the persons we know. It turned out well and it came a lot of people, compared to the type of event.
What I got to think about was the aspect that here in Rancagua, which is a quite big city, with about 250.000 inhabitants there are few occasions of this kind and generally there is a little choice: food, sports, activities etc. Rancagua is a wealthy city (besides, I don't actually live in Rancagua, but in a smaller city, which has growed together with Rancagua) because of the mine in the mountains. Therefore are the prices higher than average in Chile, but this isn't notable in what the town has to offer.
Some people claim it's because it's easy to get a wellpaid job here, not necessarily with a good education and that gives effects in the demand. That Santiago is that close does also give it's influence.
It doesn't affect me that much, because I keep geting busy with friends, school and so on, but when I think about it there is very little to do here but it has been an advantage for me. I wouldn't be able to do that much and be that free in the same way in another place in Rancagua. Blond and girl, I'm not invisible. Yes, I've probably got a narrower picture of Chile, but I've also got the oppprtunity to do more things here where I live.
Musik är livets melodi
2012-04-18 | 16:42:58 | vardagsliv |
1 Kommentarer
Medan jag sitter och gör ingenting lyssnar jag på (kolla på klippen, det är bra musik).
Creando
2012-04-18 | 04:18:41 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Det kliar i mina fingrar. Jag har så himla många idéer som jag vill realisera. Oftast stannar de vid drömmar, ibland blir de inte lika fantastiska i verkligheten som jag hade föreställt mig dem eller blir de helt annorlunda och helt underbara. Just nu blev jag precis färdig med en basker som jag virkade på några dagar av ett garnnystan som jag köpte löjligt billigt. Den har en liten boll i mitten och är röd, fint och jag kan använda den i skolan.
Höstvädret är himla härligt. Man kan krypa upp i soffan med en kopp rykande varmt te, en filt och ett handarbete.
Translation -
My fingers are itching. I've so many things that I want to realize. Most of the times it stays by dreams, sometimes they don't turn out to be that fantastic in the reality as I imagined or they end up totally different and perfect. Yesterday I finished crouching a beret in a few days with a ball of yarn, which I bought ridiculous cheap. It has a small pompom in the centre and is red, beautiful and I can wear it in the school.
The autumweather is wonderful. You can nestle up in the sofa with a hot cup of tea, a blanket and a knitting.
Klimatanpassning
2012-04-16 | 01:56:08 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Jag börjar närma mig ett år här! (okej, det fattas några månader men iallafall) Det är helt otroligt, tiden verkligen rusar iväg, nu låter jag som en gamling, men när man tittar tillbaka känns det verkligen så. Desto större anledning att njuta av varje ögonblick, särskilt eftersom jag råkar ha benägenheten att längta till efteråt, när det är slut, för att kunna njuta av det trevliga minnet, istället för att leva nu.
Hösten börjar göra sig bemärkt nu. Löven börjar gulna, kvällarna är inte längre ljumna, utan lite småkyliga och hemma lufsar jag runt i raggsockar och ulltröja. Snart blir det nog dags att plocka fram mitt ullunderställ också. Jag undrar lite hur jag ska överleva svenska vinterförhållanden, när jag börjar klaga nu när temperaturen här närmar sig 15 graderssträcket.
Translation -
I'm getting closer and closer, soon I've been here an entire year (yes, it's still a couple of months left, but anyway). It's unbelieveble, the time really rushes fast, in the moment it doesn't, but when you look back. Therefore is the reason even bigger to enjoy the instant, especially because I've got the tendency to ache for afterwards so I can look back and enjoy the nice memory, when it's over, instead of being here and now.
The autumn has definitly arrived. The leaves have turned yellow, the evenings aren't that delightful anymore and at home I shamble around in woolsocks. I wonder how I'm going to survive the Swedish winter, when I already now complain about the weather, when it's getting down to tempratures about 15 degrees (+).
Hösten börjar göra sig bemärkt nu. Löven börjar gulna, kvällarna är inte längre ljumna, utan lite småkyliga och hemma lufsar jag runt i raggsockar och ulltröja. Snart blir det nog dags att plocka fram mitt ullunderställ också. Jag undrar lite hur jag ska överleva svenska vinterförhållanden, när jag börjar klaga nu när temperaturen här närmar sig 15 graderssträcket.
Translation -
I'm getting closer and closer, soon I've been here an entire year (yes, it's still a couple of months left, but anyway). It's unbelieveble, the time really rushes fast, in the moment it doesn't, but when you look back. Therefore is the reason even bigger to enjoy the instant, especially because I've got the tendency to ache for afterwards so I can look back and enjoy the nice memory, when it's over, instead of being here and now.
The autumn has definitly arrived. The leaves have turned yellow, the evenings aren't that delightful anymore and at home I shamble around in woolsocks. I wonder how I'm going to survive the Swedish winter, when I already now complain about the weather, when it's getting down to tempratures about 15 degrees (+).
Påsklov
2012-04-05 | 22:23:44 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Inledde mitt påsklov med skolk. Egentligen hade vi skola idag, men jag och Anita tog sovmorgon istället eftersom de flesta inte ens går till skolan. De få som är där sitter och gör mindre än vanligt, man läser något religiöst om påsken och får en bit bröd och en vindruva (istället för vin). Det kändes därför inte som en jätteförlust att sova ut idag. Sedan åkte vi en sväng för att handla det som fattades för att göra världens godaste empanadas (det har fortfarande inte blivit en matblogg).
Vi gjorde olika typer med ost tillsammans med spenat/majs, champinjoner eller oliver och gräslök. Sedan gjorde vi även en variant med sojakött, paprika, oregano, oliver mm. Vi köpte en deg som liknar smördeg och så gjorde vi även en med fullkornsmjöl.
Det gick ganska kvickt att göra dem och vi fick även lite hjälp av städerskan som brukar komma varje torsdag och som gav oss lite råd. Sedan såg köket ut som ett bombnedslag och vi var helt proppmätta, men vi hade roligt.
Translation -
I began my Eastervacations with skipping clases. Neither I nor Anita were in the mood to get up early, being in school doing nothing and get a piece of bread and a grape (instead of wine). So we took a day of, slept the entire morning, then did we go to the centre, bought the ingredients which were missing to do empanadas.
At lunch time we had made empanadas with cheese and spinach/corn, champignon or olives. We also made some with minced soyameat, paprika and oregano. We bought one puff pastry and made one wholewheatdough. They got delicious. The best empandas I've eaten since I arrived in Chile.
(Bilden är lånad härifrån: recetasperdidas.com om någon undrar var majsen håller hus.)
Vi gjorde olika typer med ost tillsammans med spenat/majs, champinjoner eller oliver och gräslök. Sedan gjorde vi även en variant med sojakött, paprika, oregano, oliver mm. Vi köpte en deg som liknar smördeg och så gjorde vi även en med fullkornsmjöl.
Det gick ganska kvickt att göra dem och vi fick även lite hjälp av städerskan som brukar komma varje torsdag och som gav oss lite råd. Sedan såg köket ut som ett bombnedslag och vi var helt proppmätta, men vi hade roligt.
Translation -
I began my Eastervacations with skipping clases. Neither I nor Anita were in the mood to get up early, being in school doing nothing and get a piece of bread and a grape (instead of wine). So we took a day of, slept the entire morning, then did we go to the centre, bought the ingredients which were missing to do empanadas.
At lunch time we had made empanadas with cheese and spinach/corn, champignon or olives. We also made some with minced soyameat, paprika and oregano. We bought one puff pastry and made one wholewheatdough. They got delicious. The best empandas I've eaten since I arrived in Chile.
Chokladkoma
2012-04-05 | 21:51:30 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Äntligen! Jag har lyckats göra en riktig svensk kladdig! kladdkaka. Efter min succé med pizza verkar det som att det kommer bli ett antal kladdkakor framöver. Jag har försökt det innan, men jag vet inte om det beror på ingredienserna, gasugn men det blev ingen kladdkaka.
Häromdagen ville en kompis, Dani, baka något med choklad och då kladdkaka är snabbt och chokladigt så gjorde vi det. Uppenbarligen var det uppskattat för igår gjorde vi det återigen. Jag är inte så jätteförtjust i att återuprepa mig, men men några mindre förändringar så blev den om möjligt ännu bättre.
Om du blir sugen på att göra den själv så hittar du receptet här. Det är en ganska liten sats, så gör en dubbel direkt, det går åt... Leila Lindholms kladdkaka
Translation -
Finally I succeeded to prepare a kladdkaka, which got "doughy". After several attempts, I don't know if the ingredients here are different or it depends on the gasoven.
The last week a friend, Dani, wanted to bake something with chocolate, and I suggested "kladdkaka" because it's fast and simple to prepare. I think it was a sucess, because we did it yesterday as well and I've got a slight feeling that I'm going to be asked to do it again, like when I made pizza.
If you would like to do it by yourself as well, here can you find the recepie and it's a small cake, so make a double right away. Leila Lindholms kladdkaka
Häromdagen ville en kompis, Dani, baka något med choklad och då kladdkaka är snabbt och chokladigt så gjorde vi det. Uppenbarligen var det uppskattat för igår gjorde vi det återigen. Jag är inte så jätteförtjust i att återuprepa mig, men men några mindre förändringar så blev den om möjligt ännu bättre.
Om du blir sugen på att göra den själv så hittar du receptet här. Det är en ganska liten sats, så gör en dubbel direkt, det går åt... Leila Lindholms kladdkaka
Translation -
Finally I succeeded to prepare a kladdkaka, which got "doughy". After several attempts, I don't know if the ingredients here are different or it depends on the gasoven.
The last week a friend, Dani, wanted to bake something with chocolate, and I suggested "kladdkaka" because it's fast and simple to prepare. I think it was a sucess, because we did it yesterday as well and I've got a slight feeling that I'm going to be asked to do it again, like when I made pizza.
If you would like to do it by yourself as well, here can you find the recepie and it's a small cake, so make a double right away. Leila Lindholms kladdkaka
Grattis på födelsedagen!
2012-04-04 | 03:26:00 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Idag fyller min kära faster år och imorgon fyller farmor år. Jag önskar er ett jättestort grattis på födelsedagen och att ni får en jättefin dag!
Snörvel
2012-04-02 | 22:30:20 | vardagsliv |
0 Kommentarer
Atchii! Jag har legat, eller haltat runt hemma lite halvsjuk hela helgen. Vanligtvis brukar jag inte bli sjuk så ofta, men nu i hösttider promenerar varenda en runt och hostar, harklar och snyter sig. Så det var väl bara en tidsfråga tills något okänt virus skulle hitta mig. Men nu ligger jag nedbäddad, ompysslad och har svalt tabletter för alla tänkbara symtomer, så nu hoppas jag att jag blir pigg och kry tills imorgon, för det är så tråkigt att ligga i sängen.
Translation -
I'm ill. I've been sick the entire weekend and today in the morning I did went to school but returned home because I wasn't feeling well. It was just a matter of time until I was going to catch some virus as well, because everyone is going around and coughing and snuffling. Now I'm tucked in the bed and taken care of, but I hope I will recover soon becuase it's boring being ill.
Translation -
I'm ill. I've been sick the entire weekend and today in the morning I did went to school but returned home because I wasn't feeling well. It was just a matter of time until I was going to catch some virus as well, because everyone is going around and coughing and snuffling. Now I'm tucked in the bed and taken care of, but I hope I will recover soon becuase it's boring being ill.
När saker och ting rör på sig
2012-03-28 | 18:05:36 | vardagsliv |
0 Kommentarer
För några dagar sedan upplevde jag min tredje jordbävning (som jag har märkt av, det har varit betydligt fler) och den tredje var verkligen kännbar. Innan har det varit lätta skakningar, men den här var lite mer.
Jag satt i vardagsrummet framför datorn och märkte plötsligt att något rörde på sig och såg mig lite undrande om, då började hela huset, marken, röra på sig och det skallrade och skramlade. Då började det gå upp för mig att det var en jordbävning. Sedan kom min värdmamma rusade och skrek att vi var tvungna att skynda oss ut ur huset. När man gick så rörde sig marken och ute såg man hur husen och träden skakade.
Jag var mer fascinerad än rädd. Jag har ju inte heller upplevt den stor jordbävningen för två år sedan. På nyheterna sa de att skalvet uppmättes till 7,2 i epicentret som inte ligger långt härifrån.
Så nu har jag den upplevelsen avbokad på min "lista".
Translation -
A few days ago I lived through my first real earthquake, actually it's my third (which I've noticed, there have been more) and this one was really noteable.
I sat in the living room, in front of my laptop when everything started shaking and I realized after a moment that it was a earthquake, then came my hostmum running and screamed that we had to leave the house. The trees and the houses were moving and shaking.
I was more fascinated than scared, probably because I haven't lived the terremoto for two years ago. On the news they said that it was about 7.2 on the scale, quite big.
Now I've got that experience on my list.
Jag satt i vardagsrummet framför datorn och märkte plötsligt att något rörde på sig och såg mig lite undrande om, då började hela huset, marken, röra på sig och det skallrade och skramlade. Då började det gå upp för mig att det var en jordbävning. Sedan kom min värdmamma rusade och skrek att vi var tvungna att skynda oss ut ur huset. När man gick så rörde sig marken och ute såg man hur husen och träden skakade.
Jag var mer fascinerad än rädd. Jag har ju inte heller upplevt den stor jordbävningen för två år sedan. På nyheterna sa de att skalvet uppmättes till 7,2 i epicentret som inte ligger långt härifrån.
Så nu har jag den upplevelsen avbokad på min "lista".
Translation -
A few days ago I lived through my first real earthquake, actually it's my third (which I've noticed, there have been more) and this one was really noteable.
I sat in the living room, in front of my laptop when everything started shaking and I realized after a moment that it was a earthquake, then came my hostmum running and screamed that we had to leave the house. The trees and the houses were moving and shaking.
I was more fascinated than scared, probably because I haven't lived the terremoto for two years ago. On the news they said that it was about 7.2 on the scale, quite big.
Now I've got that experience on my list.