Sista joggingrundan med dem så sprang jag i lera och ställde därför ut dem efteråt, för att inte smutsa ner hela huset. Hela dagen efter ösregnade så då var de rena, men dyblöta, därför hängde min värdmamma upp dem på tork, för att slutligen ställa dem intill braskaminen så att de skulle torka ordentligt. Nu råkade hon ställa dem lite för nära så efter att vi hade haft fredagens filmkväll och tittat på "Riding redhodd", (som jag förövrigt inte rekommenderar, om man inte är beroende av att se alla filmproduktioner som Robert Pattison har gjort), så upptäckte min minsta värdsyster, Javiera, att mina skospetsar hade förlorat formen lite och blivit lite smått svartabrända. Stackars min värdmamma, hon blev nu lite förtvivlad, men jag lugnade henne med att de skorna ändå snart hade varit uttjänta.

Så nu måste jag bege mig på skojakt, vilket inte direkt är mitt favoritnöje, att prova skopar efter skopar, knyta, knyta upp, promenera omkring. Hmm, vad är skillnaden mot det förra paret. Omgiven av otåligt sällskap som undrar om de här skorna inte duger, så vi kan åka hem nu och en försäljare som ger en dåligt samvete för att de får springa fram och tillbaka och sedan köper man ändå inget. Alltihop omgivet av monton, pumpande musik och lysrör som sticker i ögonen. Det är mina samlade upplevelser av att leta efter nya skor hitills.